En nutida klassiker

Det är lätt att dra paralleller med det spanska fotbollsmötet El Classico; Barcelona mot Real Madrid. När Federer nu tar sig an Nadal är det dock mer än en nationell angelägenhet. Även om just den fotbollsmatchen intresserar några fler än just spanjorer, och ganska många andra europeer, så blir det ändå inte större än när den här grundmurade klassikern ännu en gång står på spelschemat.

Inte nog med att det möts i en match, en match vilken som heslt. Det är också en Grand slam-final och den första för året dessutom. Frågorna som ska besvaras är många. Ska Nadals knän hålla och hur är egentligen formen nu när han ställs mot ett verkligt motstånd (den positiva överraskningen Verdasco till trots)? Och hur är det med Federer? Hans motivation, hans ryggskada och mystiska virusutbrott från föregående säsong?

Från vad de båda visat upp hittills kan vi konstatera att Roger Federer fortfarande kan förgöra en topp tio-spelare med en klädsam, förnedrande elegans och att Rafa klarar att springa sönder varenda sista liten boll under en brännande Australiensk sol.

Imorgon kommer kanske en del svar på några av dessa frågor. Andra får vi säkert vänta på i takt med att turneringarna drar sig fram mot slutspelet i Shanghai i november. Jag vet i alla fall att förväntningarna är stora och hoppas att matchen blir ännu större. Att det blir en klassiker vi minns och talar om långt utanför Mallorcas kustlinje, långt bortom de Schweiziska alperna. Ja, kanske hela världen runt.